Västra gatan – med stolta anor

När Schwartzska huset på Västra gatan i Kungälv byggdes år 1632 var staden norsk. Ett svindlande perspektiv – att vandra längs gatan är som att färdas genom historien. I den röda huslänga där familjen Rydén bor var det förr i tiden stall för skjutshästar.

På Västra gatan i Kungälv samsas hus från fem sekel. Allra äldst är Schwartzska huset på nummer 23, som Verna och Lennart Rydén har tagit hand om i drygt tjugo år.

Den röda huslängan ligger inbäddad i grönska och flugsnapparna matar ungar i holken på gaveln. Verna och Lennart bjuder på sardin- och äggsallad i det soliga köket och efteråt blir det jordgubbstårta i trädgården.

När Verna och Lennart fick höra talas om att Schwartzska huset var till salu var familjen inte alls på jakt efter ny bostad. De hade precis renoverat ett nyköpt atriumhus och ägde dessutom en gammal gård på Tjörn för sommarbruk. De tänkte ”det är inget för oss”. Men så var Verna där och tittade som hastigast och tyckte att huset var mysigt. ”Du är inte klok”, sa Lennart.

— När vi flyttade dit i december 1985 var det så kallt att vi fick låna gasolelement. Men vi har aldrig ångrat oss, säger Verna.

Kökets järnspis som är en Husqvarna har de behållit, liksom bakugnen som används för tunnbrödsbak inför jularna. Trägolven hade lagts in av förre ägaren, innan dess var här delvis stampat jordgolv. Nu är golven slipade och såpade, förutom köksgolvet som vitlaserats och lackats.

Övre våningen var knappt inredd alls 1985 – där hade det varit höskulle och sovplats för kuskar. Nu har Rydéns renoverat hela huset och det tillhörande gårdshuset. Verna är historieintresserad och idérik och Lennart kulturmedveten arkitekt och allmänt händig.

— Han har haft sågspån omkring sig så länge jag känt honom, berättar Verna.

Huset är avlångt med alla rum i fil och en takhöjd på knappt två meter. Överallt syns Lennarts fiffiga snickerilösningar, här funkar inga standardmått. I badrummet är badkaret inbyggt i form av gammaldags badtunna och i kommodens handfat har han borrat hål så att vattnet kan rinna ut.

I köket är den mesta av inredningen specialbeställd och mikrovågsugnen är inbyggd i ett skåp. Huset är kulturskyddat, så Rydéns får inte bygga om hur som helst.

—  Det är bra att man inte kan göra vad som helst, men vi har ändå fått utveckla ganska mycket som vi velat, säger Lennart.

De har bland annat fått tillstånd att flytta en dörr i köket för att få bättre fungerande ytor. Men mycket av det ursprungliga finns kvar och minner om husets historia. I skänkrummet intill köket har de gamla takbjälkarna lyfts fram, genom att brädtaket målats vitt som kontrast.

Vernas arbetsrum som ligger längst in i huset var förr köttbod och köttkrokarna sitter kvar i taket. Här är golvet en knapp decimeter högre än i resten av huset. Intill köttboden låg spannmålsboden vars ena vägg rivits för att skapa mer yta.

Salen pryds av en vacker stänkmålad kakelugn med franska liljor på frisen – men den är inte original.

— Den gamla var sprucken och gick inte att elda i. Men så hörde en kakelugnsmakare i stan av sig och sa: ”jag har en äldre kakelugn hemma som kanske skulle passa”. Den är antagligen från 1700-tal och kan vara tillverkad i Falkenberg, berättar Verna.

Hela huset är fyllt av konst, konsthantverk och gamla saker som passar huset själ.

Trappan upp till övre våningen är brant. Ståhöjd är det bara i mitten av rummen på grund av det branta snedtaket och ljuset släpps in genom två fönsterkupor. Sovrum och gästrum ligger i varsin ände med sällskapsrum i mitten.

Här har Lennart varit framme och snickrat igen: TV, musikanläggning och böcker är gömda bakom skjutdörrar invid snedtaket. Garderobsdörrarna kan med ett enkelt handgrepp förvandlas till dörr till gästrummet.

Schwartzska huset var ursprungligen stallbyggnad och annex till gästgiveriet som låg strax intill. Här fanns förutom kött- och spannmålsbodar, små övernattningsrum för skjutspojkarna och spiltor för hästarna. Därav de många dörrarna ut mot trädgården – sju stycken enligt ett gammalt foto – varav några är igensatta och andra stängda. Den i köket göms bakom ett draperi.

— Den används bara när vi ska ta ut och slipa köksbordet, berättar Verna.

Gästgiveriet var i bruk under tvåhundra år och upphörde 1856. Sedan dess har huset haft olika ägare, bland andra lärarinnan Anna Schwartz som givit huset dess namn. Hon kom som nyutexaminerad till Kareby och blev kvar till pensionen.

När Rydéns flyttade in fanns redan elburen värme installerad.

– Det är svårt att hitta alternativ uppvärmning som funkar i ett sådant här hus, konstaterar Lennart.

Det är kallt på golven om vintrarna och därför erbjuds gästerna tofflor i form av mjuka djur som ligger i en låda i hallen. Vana besökare har sina favoriter bland sälar, ugglor och katter.

Gårdshuset var förr vagnslider. På nedre våningen har Lennart numera sitt arkitektkontor och på övervåningen bor Vernas brorsdotter. De båda husen är ihopkopplade med rör i marken och både luftvärmeväxlare och luftvärmepump hjälper till att dra ner på elförbrukningen.

Schwartzska huset har mirakulöst klarat sig undan minst två stora bränder. 1796 stoppades en brand söderifrån vid tomtgränsen och 1804 brann elva hus ner på gatans norra del. Trähusbebyggelsen är ändå en av landets bäst bevarade. Västra gatan var dåtiden E6:a och Stora torget vid kyrkan var Kungälvs centrum. Numera är gatan tyst och stilla, inget affärsliv att tala om.

Men Rydéns får ofta besök av folk som är nyfikna på det gamla huset och kommer och vill titta.

— En gång kom det några och satte sig vid trädgårdsbordet och trodde att det var café, berättar Verna.

Jag tror nog att hon bjöd på hemgjord flädersaft.

Faktaruta 1:

Mitt på Västra gatan ligger Bergfeltska trädgården som klättrar upp efter Fontinberget. Trädgården har anor från 1600-talet och var vitt omtalad på prosten Bergfelts tid i början av 1900-talet. Han fick tag i sällsynta växter tack vare goda kontakter med Trädgårdsföreningen i Göteborg. Under senare år har trädgården förfallit, men nu har kommunen låtit rusta upp den med alpväxter, terrasser och stentrappor som leder upp på berget. De gamla magnoliorna brukar blomma långt in på försommaren.

Faktaruta 2:

Många kända personer har bott på Västra gatan.

– Selma Lagerlöfs bror Daniel var stadsläkare i Kungälv och han lät bygga Västra gatan 13. Där satt Selma och skrev 1891 sedan debutromanen Gösta Berlings saga blivit nersablad. Flera av hennes böcker har miljöer från Kungälvstrakten, bland annat Herr Arnes Penningar och Drottningar i Kongahälla.

– Robert Cruickshank, som kom hit med sin familj från Skottland i slutet av 1800-talet för att starta kexfabriken, bodde i nr 30. Se http://www.cruickshank.se.

– Kärnfysikern Lise Meitner som var judinna flydde från Berlin till Sverige 1938. Hon hälsade på vänner i Kungälv under julen och bodde på pensionatet i nr 9. Hon brevväxlade med sin kollega kemisten Otto Hahn, som skulle komma att få Nobelpris 1944 för teorin om atomkärnans klyvning. Men det var Lise som först identifierade klyvningsprocessen – enligt sägnen under en snöig promenad i Kungälv. Lise Meitner förutsåg kärnvapnen och var emot militär forskning kring kärnkraften eftersom hon var pacifist. Långt senare har hon fått erkännande för sin upptäckt.

Göteborgs-Posten Bostad april 2008

 

 

Comments are closed.